Roxy Music

Igår hade jag tillfälle att tillbringa några timmar på stan, vilket ofrånkomligen ledde till diverse fyndande... Första anhalt var skivaffären vid Dragarbrunn. De har ganska höga priser, men urvalet är helt ok och de har lagt mycket energi på sortering och packetering. När man kommer in i butiken har man vinyl till höger och cd till vänster. Jag började ambitiöst med att bläddra genom de tre första fyndbackarna, med skivor för 20kr styck. Tyvärr står backarna på golvet, och även en ung rygg som min blir snabbt mör av att vara dubbelvikt. Strax därefter börjar man bli trött i knäna.

I andra backen hittade jag en dubbelskiva med Simple Minds.

Efter att ha ägnat cirka tre minuter åt att titta på de dominerande metal och jazz-avdelningarna kom jag fram till slutet av väggen, där ett tiotal rader med pop/rock tar vid. När jag var färdig låg en hög om cirka tio plattor framför mig. På tok för många, speciellt när de går loss på mellan 35 och 75 kronor styck. Och så har jag en regel för mig själv, om att aldrig köpa fler än fem plattor vid samma tillfälle, om det inte är skivor som jag redan innan vet att jag verkligen vill ha.

Gallringsprocessen är sällan särskilt svår egentligen, och om den är det slutar det alltid med att jag fuskar, eller möjligtvis sansar mig lite väl mycket och inte köper något alls. Samma exemplar av Pink Floyds Delicate Sound of Thunder som i alla fall en gång tidigare, sorterades bort. Nästa gång kanske. Midnight Oil står på tur, jag skulle ju egentligen vilja ha den, men tanken slår mig genast att någon stilmedveten kommer stå och bläddra bland mina skivor, hitta den och så blir det hahaha-bedsareburning-nönönö, och så måste jag försvara mig. Men så kan jag ju inte tänka, det är tokpatetiskt, men för säkerhets skull borde jag ändå köpa två av deras skivor samtidigt, varav en inte innehåller Beds are Burning, så att jag peka på den och säga att de är mycket mer än bara Beds are Burning. Men det förutsätter ju att de faktiskt är mer än det, och det kan jag ju inte veta innan jag gett dem en chans. Midnight Oil är alldeles för komplicerade, de får vänta till en annan gång.

Jag har redan glömt vilka de andra som sorterades bort var, förhoppningsvis inga viktiga. Det slutade med att jag gick därifrån med fyra plattor, trots att jag hade ytterligare en timme att fördriva, och ju skulle förbi U-A Skivbörs också. Det är inte bra att bara ha utrymme för en skiva till, utan att bryta reglerna. I min påse låg The Kinks Misfits samt två Roxy Music plattor, Avalon och Siren.

Innan skivbörsen sammanstrålade jag med J, och vi gick dit tillsammans. Hela deras stora fyndavdelningen hade bytt innehåll. Borta var varenda 12", och istället fanns där en ohemul massa singlar. Singlar är sällan min kopp te, de tar slut så fort och min spelare är ju helmanuell, så jag får springa alldeles för mycket.

Inne i det lilla rummet till höger däremot, finns ett märkligt litet urval av kategoriserade, testade och prismärkta icke-fynd-vinyler. Fast det gick att fynda ändå. Jag var stark och ståndaktig, och köpte bara en skiva, Undertones Positive touch. J fyndade en Dylan (Infidels, med Mark Knopfler på gitarr! =) och ett superläckert konsertalbum med Jean-Michelle Jarre.